Kålmalen - objuden gäst

Den som vill odla kål, vilket blivit ganska populärt, har en del fiender att kämpa mot, bland annat kålfjäril, kålfluga och kålmal. Förra året bekantade jag mig med kålfjärilen sedan mina broccoliplantor blivit så stora att fiberduken inte kunde täcka dem.

Resultatet av dess kärleksdans blev många larver. Det var bara att plocka, plocka, plocka...

I år är det kålmalen jag har fått upp ögonen för men än så länge tror jag att jag lyckats stänga den ute från mina kålplantor.

Kålmalen är ganska oansenlig men kommer i svärmar. Den har blivit en vanligare plåga i Sverige de senaste åren men är sedan länge vanlig längre söderut i Europa. I Sverige lär den inte kunna övervintra och vi får hoppas att den inte lyckas acklimatisera sig till vårt klimat.

Tidningen Nya ATL (Lantbrukets Affärstidning) berättar att brittiska forskare varnar för att kålmalen redan är 100 gånger fler i Storbritannien än ett vanligt år. De talar om "bibliska mängder" och syftar då på plågorna som drabbade Egypten när Farao inte lät israelerna lämna slaveriet. 10 miljoner kålmalar beräknas ha kommit i svärmar till de brittiska öarna. Vittnen berättar om bruna moln av insekter. Ännu fler blir det när en ny generation kålmalar kläcks i juli.

Denna skadeinsekt lägger ägg på bladens undersida och efter fem, sex dagar kläcks äggen. Det är larverna som gör skada genom att gnaga på bladen. I Sverige gör de inte bara skada på kål utan även på vårrapsen vilket drabbar bönderna. Larvstadiet räcker i 10-28 dagar och de gynnas av torrt och varmt väder vilket vi haft hittills i år.

För oss fritidsodlare är det bästa och mest ekologiska att täcka över kålodlingarna och se till att det inte finns glipor där skadeinsekterna kan ta sig in. Jag har drivit upp plantorna inomhus och när det blivit dags för utplantering har jag gjort i ordning bågar och nät innan jag burit ut kålen och snabbt stoppat ner den i jorden. Nätet som är gardinen Lill från Ikea, förankrar jag med stenar runt om. Vattna kan jag göra utan att öppna på nätet och när jag skördar stickar jag bara in händerna under.

Ända till mitten av september behöver kålen vara täckt.

Luftlök får lämna plats för annat

Jag har fortfarande diverse plantor inomhus som jag inte har plats för ute. Det gäller alltså att se om något gör att skörda. Det fick bli luftlöken. Den har ju blivit ganska stor och håller på att bilda de karaktäristiska små lökarna uppe i toppen.

Jag tog upp en hel del av dem men sparade några som får producera luftlökar som jag sedan kan plantera inför nästa år. Dessutom hade jag petat ner några vanliga gula lökar i samma pallkrage. De får naturligtvis vara kvar.

Det tog lite tid att skära ner all lökblasten. Försökte först hacka sönder den i matberedaren men det blev inte bra. Så jag valde att skära på skärbrädan.

Lökarna under jord och den nedersta delen av stammen som var tät körde jag däremot i matberedaren. Det luktade lök i hela huset. Blev nästan lökdrogad. Grannarna som kom på eftermiddagskaffe på altanen undrade var lökdoften kom från. Jag fick förklara.

Nu har jag fryst ner ett antal enliterspåsar med lök. Jag har en frys som är bara för grönsaker. Jag vill ju t ex inte att bullarna ska smaka lök.

Nu behöver nog pallkragen jordförbättras. Gräsklipp kan myllas ner. Jag kanske ska leta reda på några maskar och förpassa dit, ifall det inte finns så många där redan. Sen vattnar jag med nässelvattnet. Jag har tänkt att några kålrabbi ska få trängas med löken som är kvar. Det är en rotfrukt som jag börjat gilla och som är användbar både rå och ugnsrostad.

Sommar-rea!

Trots att sommaren precis har börjat så har ju realisationer av olika slag redan satt igång. Än så länge har jag inte besökt några klädbutiker för att fynda. Visserligen skulle jag nog behöva några fler shorts om det blir högsommarvärme, men jag kan ju lika gärna klippa av några av alla jeans som trängs i lådan.

Nej, den rea som fick mig att genast slå till var frö-rea! 40 procent gör ju ganska mycket. Och de flesta fröer håller sig nog ganska bra. Jag hade morotsfröer kvar sen förra året och sådde lite tätare än jag skulle gjort annars. Men det hade jag inte behövt. Måste nog gallra istället.

Många av de fröer jag valde nu är sorter som rekommenderats av odlare i trädgårdsböcker och på webben. Bra att ta vara på andras erfarenheter. En del kan jag så i år, t ex spenat och rädisor, men de får vänta ett tag för om jag sår dem nu går de alltför snabbt i blom och blir inte lika goda.

Frostskador i odlingarna

I kväll blev jag lite förvånad när jag gick ett varv bland pallkragarna. När jag kom till brytbönorna fick jag nämligen se att en del blad hade svartnat och slokade.  Frost.

Visserligen hade jag hört på väderleksrapporten att det fanns risk för frost men hade inte sett någon i morse. Jag var bara glad över de 11 mm regn som kommit igår kväll och i natt.

Men det finns inga frostskador på andra grödor och bönplantorna är inte heller helt nedfrusna, så det finns hopp även för dem. Jag har plockat bort en del av de skadade bladen och tror att de kanske får dubbla toppar nu. Det kan till och med bli större skörd.

I kväll har jag i alla fall täckt över bönorna med fiberduk och plastlocken jag använde tidigare till en del pallkragarna. Det finns ingen möjlighet att täcka alla grönsakerna men jag lade på gurkor och squash också. Kålen har ju redan sina tält. De flesta grönsaker klarar faktiskt lite minus.

Man lär sig alltid något av såna här erfarenheter.

Gödselvatten av vallört och nässlor

Nu blommar vallörten i Småland så den är lätt att upptäcka och påminner mig om att det är dags att göra gödselvatten.

Vallört innehåller mycket fosfor och kalcium och det är bra för t ex tomater, gurkor och squash som ska producera frukter. Vallörten finns även med lila blommor och det funkar naturligtvis lika bra. Om man vill sätta vallört i trädgården ska man välja den lila eftersom den inte sprider sig med rotskott och man slipper ett nytt problem. Det lär finnas vallörtsfrö att köpa.

Den som inte redan spanat in ett vallörtsbestånd får ha ögonen öppna vid vägkanter. De kan bli bortåt en meter höga. 

Nässlor är kväverika och innehåller också fosfor och järn så de får också vara med i soppan.

Nu får det stå och gotta till sig tills det luktar riktigt illa. En del skriver att det räcker med tre dagar andra två veckor. Sen kan jag använda det precis som jag gör med kissvatten, en del näringslösning och nio/tio delar vatten. Jag vattnar ut det med vattenkannan.

Lyckas eller misslyckas

Odling innebär att man får räkna med att både misslyckas och lyckas. Men man får inte tappa modet om det man förväntade sig mycket av inte blir något alls. Det som verkar misslyckat i år är blomkålen. Den fick en lite tuff start på livet. När de skulle skiljas från varandra och från såtråget och få varsin kruka var de så många, så det såg så hoppfullt ut. Men först fick de hålla till vid ett fönster på kallvinden där det stundtals inte var så många plusgrader. När jag sedan förbarmade mig över dem och lät dem flytta ner i köket var det solen som var för stark. Nu har de fått komma ut i god jord men de verkar inte ha vuxit någonting på ett par månader.

De ska få lite mer tid på sig. Händer inget tar jag bort dem och kastar resterande blomkålsplantor som är kvar inne och sätter istället ut mer broccoli och kålrabbi som verkligen vill växa. I andra pallkragar under näten växer det för fullt. Jämför...

Snart kan jag börja skörda blad från svartkålen (närmast kameran till höger) och grönkålen (längst bort). Här finns även kålrabbi och kålrot men det som växer under jord behöver förstås lite mer tid på sig.

Sticklingar av tomat

Nu har jag varit ute i växthuset och "tjuvat" mina tomater. Det innebär att jag tar bort de nya skott som kommer i bladvecken. Det gör man för att dessa nya grenar, tjuvar, inte ska stjäla energi från plantan så att den inte orkar blomma och sätta frukt. Det brukar stå på fröpåsen om den sorten ska tjuvas eller inte. På en del sparade jag ett sånt skott i toppen så att det blir fler toppar. Om jag göder tomatplantorna ordentligt orkar de nog med det.

Den här veckan är det nog att börja vattna med "guldvatten" (1 del kiss och 10 delar vatten) och lägga på gräsklipp i krukorna.

Trots att jag har fullt av tomatplantor i växthuset kunde jag inte låta bli att plantera några av sticklingarna/tjuvarna. Måste experimentera och se om det funkar för mig. Främst är jag intresserad av fler av en sort som liknar paprika i formen. Det står att "fruktköttet mognar tidigt och är matigt med få kärnor". Den går att grilla också. Det var bara fyra frön i den påsen så den kan vara roligt att få fler av.

Så nu har jag ett antal små tomatplantor inomhus igen. Jag satte dem i köket så jag ska ha koll och inte glömma vattna dem.

Dags för blommor

Blommorna har fått stå tillbaka tidigare i vår då det varit fullt upp med grönsakssådder och -plantor. Men nu är de mesta stora jobben klara för den här gången. Nu återstår bara att vattna, göda och titta till i väntan på skörden. Och så lite ny sallat och sånt.

Så jag har börjat tänka på blommor istället. Entrén till bostadshuset har piffats upp lite med en armeringsmatt-spalje och pallkrage (naturligtvis) med ett par nya klematis. De heter Södertälje (som ska vara väldigt bra för svenska förhållanden) och Ville de Lyon (som inte låter så svenskt). Vallmon finns där sedan förut. Den har nog djupa rötter. Brukar vissna ner efter blomning och sen komma med nya blad igen. Jag ska väl ha något som skuggar nerdelen av klematisarna. De vill ju ha det så.

Pelargonsticklingarna har fått komma ut också. De får sällskap av ett par rosor och en rosmarin.

Nästa steg blir väl att sköta om de andra rosorna. Spruta såpvatten på lössen till exempel.

Nu har jag ett färdigt växthus - nästan

Nu är jag växthusägare! Det känns toppen att det nu har både tak och dörr.

I februari skrev jag att jag ska ha marksten inuti och en fikaplats men så långt har jag inte kommit.

Jag får knappt plats. Här finns mängder av tomater, aubergine, physalis, gurka, paprika... Jag kan inte räkna dem alla. Några till ska jag ge bort.

Marksten ska det nog bli så småningom men jag tror det kan vara bra att bo in sig lite. Nu är jag inne på att ha en odlingsbänk. Kanske göra en varmbänk där i början av nästa år. Då värms hela växthuset upp.

Tror inte att jag satsar på vinstock. Det har ju alla andra. Kanske kan jag komma på något annat att sätta i cementröret som jag sänkt ner i golvet.

Blå kassar är väl inte det snyggaste att odla i men jag valde en budgetvariant i år. Ska försöka dra ner på antalet tomatplantor nästa år.