Squash är bra till mycket

När man har drivit upp flera plantor squash och inte klarar av att slänga nån, kan man få lite panik över mängden squash man får. Det verkar som att plantan bara pluppar ut nya stora över natten. Vad ska man då göra med dem? Här kommer några förslag som jag har provat.

En klassiker i min familj är falsk ostkaka. Den har säkert funnits i mitt liv i 30 år. Gillar man klassisk ostkaka så gillar man denna. Den äts med vispgrädde och sylt.

1 kg urkärnad och tärnad squash kokas mjuk och får sedan rinna av i ett durkslag. Mosa eller mixa den.
12 (eller fler) mandlar skållas och hackas.
Vispa 4 ägg och 1 dl socker.
Blanda i 2½ dl mjölk och 2½ dl grädde, 5 msk vetemjöl, 1-2 droppar bittermandelolja, den hackade mandeln och till sist den mosade squashen.
Ös upp smeten i en aluminiumform och grädde den i vattenbad i långpannan en timma på 175 grader.
Går utmärkt att frysa.

 För några dagar sedan skrev jag om squashpannkakor så jag skickar bara med länken en gång till http://www.arstiderna.com/recept/Recept/squashpannkakor

I en bok där jag skrivit och klistrat in recept hittade jag idag ett som jag aldrig provat. Så det var bara att testa. Det passade bra eftersom jag inte visste vad jag skulle göra med min oregano som snart blommar och jag även nyss skördat min vitlök. Vanlig lök har jag ju också.

Jag gjorde den i en springform och den blev verkligen god. Jag åt den både varm och kall och kan intyga som det står att den är godast kall. Passar utmärkt till utflykten. Man kan ju ha en sallad till och om så önskas lite skinka eller köttbullar.

Till sist gjorde jag en långpanna med zucchinibrownies. Jag minskade dock ner sockret till 3 dl. det räckte gott och väl. Och jag kan avslöja: Det går alldeles utmärkt att avsluta dagen med ett glas mjölk och några brownies!

Somrig grönsakssoppa

Idag blev det en grönsakssoppa på sånt jag hittade i trädgården. Jag sneglade i Prinsessornas kokbok från 1945 men gjorde samtidigt lite på mitt eget sätt.

Jag skördade morötter, ett par palsternackor och tre små persiljerötter, en salladslök, sockerärtor, en kålrabbi och en squash (zuccini). Blasten till persiljeroten är persilja.

Först kokade jag rotsakerna mjuka i lite vatten medan jag skar sönder de andra grönsakerna i bitar. Jag använde halva squashen. Tog upp rotsakerna och sparade vattnet. Gjorde en redning med mjölk och när den fått lagom konsistens lade jag ner alla grönsakerna i det och lät det småputtra på svag värme. Lite salt och lite socker och en äggula.

När jag hällde upp det i tallriken klippte jag lite persilja över.

Om du vill följa receptet i kokboken kan du få det här. Men det går att använda vilka grönsaker man vill och har hemma.

Betor ger både rot och blast

I mitt odlande tycker jag om grönsaker som ger mycket mat på liten yta. Jag har upptäckt att betorna hör till den kategorin.

 Under min uppväxt odlades bara rödbetor och dessa fick växa sig stora och blev sedan skivade och inlagda och konserverade i glasburkar. Jag tycker om det men använder det inte till så mycket. Nu provar jag andra betor också och nya användningsområden.

I våras fick jag ett par gamla fröpåsar av min syster. Det var cirkelbetor (polkabeta) och gulbetor. Eftersom jag inte visste hur grobarheten var nu så sådde jag dem i tråg. Men det visade sig att speciellt cirkelbetorna var väldigt villiga att gro. Det blev en hel pallkrage när jag satte ut dem en och en.

Det kan vara en bra idé att så betor i tråg först eftersom varje frö kan ge upp till fyra plantor. Det är lite pilligt att sätta ut dem sedan men å andra sidan slipper man gallra.

Jag tycker om att rosta rotsaker i ugnen men idag valde jag att koka dem istället som omväxling. När de är färska och inte så stora blir de mjuka ganska snabbt. När jag hällt av vattnet lade jag i en klick smör och glaserade dem. Här ser man varför dessa kallas cirkel- eller polkabetor.

Men det är inte bara rötterna som används. Även blasten är bra mat och kan användas dels i en sallad men även förvällas och användas som spenat.

Jag tog mig an blasten medan betorna kokade för att de inte skulle hinna börja sloka. Sköljde dem och skar bort stjälk och en del av mittnerven på de större bladen. Det går säkert att använda stjälkarna också men då kanske de ska koka mer.

Så förvällde jag bladen snabbt, spolade dem med kallt vatten och kramade ur vätskan. Stoppade dem i plastpåse och in i frysen eftersom jag inte tänkt använda dem idag.

Inför nästa år har jag redan köpt fröer till vita och gula betor. Det kan se trevligt ut med olika färger speciellt när de rostas i ugnen.

Frestande rosor

Så har jag då fallit för frestelsen igen. Att köpa fler rosor. Jag åkte till en handelsträdgård som har rea eftersom de stänger för semester. Köpte en ros och en näva och några pelargonier för halva priset. Eftersom ytterligare en handelsträdgård ligger nära kunde jag ju i alla fall titta in där, tyckte jag. Gick därifrån med ytterligare två rosor till fullt pris. Ack ja. Låter bli att köpa kläder istället.

Nu är de även planterade. En av dem är stor och kraftig så den var nog värd priset.

Det är Maxima, vit bondros. Den blir två, tre meter hög och hör till de anspråkslösa och lättodlade som klarar ända till zon 7. Den var vanlig redan på 1500-talet men är förmodligen mycket äldre än så.
Jag hoppas den ska funka bra intill smedjan.

Den andra rosen jag köpte till fullt pris var en honungsros som jag räknar med ska klättra upp i maglemer-äppelträdet. Den blir 3-10 meter hög och passar speciellt bra för att klättra i träd.

Den ros jag köpte för halva priset var Therese Bougnet. Det är en kanadensisk dam som är frisk, anspråkslös och lättodlad. Det kanadensiska klimatet liknar vårt och därför passar dessa sorter i Sverige.

Den har fått sin plats i gavelrabatten. Där satte jag för några dagar sedan även en kulturarvsros, Valdemarsvik, som härstammar från den orten.

Det är en vit buskros men syns nästan inte bland all mattram.

Jag skulle behöva möblera om bland perennerna. En del blir för höga och kväver andra. Andra behöver mer ljus och utrymme. Det gäller dagliljorna vid "dammen".

De blommar inte mycket där så jag får nog anlägga en speciellt solig rabatt för dem, där de också kan spridas ut. Funkia och astilbe passar bra i skuggan. Där är det fint med vitbrokiga blad och ljusa blommor.

Den andra gavelrabatten som jag grävde färdigt ifjol funkar lite som förvaringsplats för flera perenner. Där ska de tre Rose de Rescht växa sig stora och förhoppningsvis skymma luftvärmepumpen lite.

Pioner är också utplacerade och jag hoppas de ska trivas och bli stora och starka. Men resten är lite provisoriskt.

Squashpannkakor

Mina squash-plantor har satt igång att producera frukter på löpande band.

Nu gäller det att använda dem och hitta varierande recept så det inte blir ensidigt. Idag provade jag på squashpannkakor. Naturligtvis med lök också från trädgården.

Eftersom det inte står någon exakt kryddning får jag nog fortsätta att prova mig fram för att få den perfekta smaken. Men jag blev proppmätt på två pannkakor med lufttorkad skinka och lingonsylt till. Så nu måste jag vila en stund på soffan inte jag fortsätter med städningen.

Vem har flest växtarter i sin gräsmatta?

Min trädgård präglas inte av någon perfektionism. Det är meningen att det ska vara en plats för njutning och att det ska finnas både matnyttigt, vackra blommor och alla möjliga slags djur. Visst finns det mycket jobb om jag vill och jag njuter också av att genomföra olika idéer och projekt men tanken är aldrig att den ska bli perfekt. Tvärtom präglas den av biologisk mångfald.

Som fågelskådare har jag tomtkryssat, alltså noterat vilka fåglar jag kan se i eller från min tomt. Nu funderar jag på att tomtkryssa vilda växter. Jag tror att jag skulle få ihop flera hundra arter. De flesta fanns här när jag flyttade hit. Andra har jag infört, som ramslöken. Floran är inte min starkaste sida. Jag brukar fråga min syster om vad de heter, men det finns förstås möjlighet att lära sig mer.

Jag far inte illa av maskrosor, groblad, bellis, humleblomster, svalört, brunört, smörblommor med mera i gräsmattan. Tvärtom är det väldigt vackert när det blommar och älskas av bin och humlor.

Det enda jag försöker begränsa är skräppa eftersom de har stora blad och förökar sig våldsamt om de får fröa av sig. På våren är det massor av scilla, vårstjärna, vårlök, vitsippor och i år upptäckte jag även luktviol i gräsmattan.

I rabatterna försöker jag begränsa kirskål, maskrosor och knölklocka. I mån av tid och ork repar jag ibland gräs på ställen där inte gräsklippare och trimmer kommer åt. Snart rasslar det inte om grusgången längre för att hålla den ren anser jag vara ett evighetsjobb. Ättika kan jag möjligtvis använda mellan plattorna framför entrén.

Jag älskar min trädgård därför att den är ute på landet med all sin vilda flora. Den har hela tiden utvecklingsmöjligheter. Andra får gärna titta på det jag gör men ingen ska få ångest över att de inte hinner med ogräset när de ser min.

Grönkål till paj, sallad och chips

I kväll har jag skördat grönkål från fyra plantor. Jag sparade de översta bladen så det kan bli mer att hämta där och jag har även mindre plantor kvar. Jag tog bort mittnerven som är ganska grov och rev sönder kålen i ganska stora bitar. Så valde jag att frysa in den utan att förvälla. Det sägs ju att den är bäst lite frostnupen så då kan ju frysning direkt inte skada. Möjligtvis tar den större plats i frysen. Det är ju också en viktig aspekt att ta i åtanke.

500 gram blev det totalt. Mycket av det jag odlar är experiment för att se om jag tycker om det, använder det och hittar bra recept. Färsk grönkålssallad har jag redan gjort med äpplen och valnötter. Grönkålspaj med ädelost ska jag nog bjuda gäster på snart. Grönkålschips som torkas i ugnen måste jag också testa. När jag googlar hittar jag många recept så det gäller bara att testa.

Hämta råvaror i trädgården

I går hade jag med mig råvaror från trädgården till matlagningen på jobbet. Det var fiskbiffar som jag skrivit om tidigare som jag skulle göra. Löken och persiljan skulle vara i biffarna. Dillen i yoghurtsåsen. Sallat, rödbetsblast och squash i salladen. Dessutom har jag satt en laddning flädersaft. Jag dricker mest vatten till maten, men det kan vara roligt att ha lite saft att bjuda på.

Jag har redan använt spenat, grönkål och svartkål till andra rätter. Nu har jag snart semester så då gäller det att använda maten från trädgården fullt ut.

Jag har kikat på kålrabbin och den största kan jag nog skörda nästa vecka. Det är också en  grönsak som jag upptäckt. Inför årets odlande har jag köpt en del i affären för att veta om det är något jag ska satsa på. Kålrabbi använder jag främst tillsammans med rotsaker i ugnen, men den går också att riva rå.

I växthuset börjar det komma frukter men det dröjer nog innan tomat och paprika blir röd.

Inne i köket har jag röjt undan lagerhyllan med plantor och faktiskt slängt 50 stycken som bara hade blivit för många och jag inte hade plats för ute. Det var främst blomkål och brysselkål, även några broccoli. Samtidigt har jag sått nytt. Det kan ju låta motsägelsefullt, men är sånt som jag tror jag ska få plats med när jag skördat annat.

Smultronspenat, bindsallat och majrova är nya saker som jag köpte på frörean och ska testa nu inför nästa odlingsår. Gulbeta vill jag också ha mera nästa år. Jag läste på påsen att man även kan använda blasten som spenat. Jag har ju upptäckt spenaten i år och då vill jag ha mycket grönt som går att använda på samma sätt. Jag har även några mangold.