Mina planer för vinden

Nu har jag varit uppe en stund på vinden. Det är bra att ha stort utrymme för förvaring men risken är att man sprider ut allt och sparar på för mycket. Jag hör till samlarnas skara.

En stor del av prylarna där uppe är böcker. Inte så mycket skönlitteratur utan mera olika slags fackböcker, som historia, teologi, fåglar och natur. Det är även pärmar med släktforskning, album och annat som kan vara bra att ha kvar. Problemet är att de nu är en stor hög med kassar och kartonger. Jag har inte tillräckligt med väggyta här nere för att kunna ställa upp bokhyllorna. Det är ju fönster, dörrar och kakelugnar överallt.

Men det är inte bara böcker utan en del möbler och kartonger med allt möjligt. Nu har jag försökt skjuta ihop en del kartonger för att få mer golvyta. Om jag gör lite varje dag kanske jag kan nå några av mina delmål:
1) att flytta bokhyllorna från verkstan till vinden och ställa upp mina böcker i dem
2) att skaffa några garderober där jag kan plocka in textilier m m
3) att renovera gavelrummen (måla och tapetsera) och möblera dem
4) att sortera, slänga och skänka bort det jag inte behöver
5) anlita hantverkare för att isolera och sätta upp innertak på vindsdelen
6) fortsätta att ställa i ordning vinden till ett allrum
7) göra badrum på övervåningen.

De fyra första punkterna ska väl vara genomförbart inom de närmaste månaderna. Punkt 5-7 handlar mycket om att ha pengar till arbetet, men kanske det går att genomföra inom en femårsperiod.Jag får ta ett steg i taget.

Julmarknad i smedjan

I söndags hade jag en återinvigning av smedjan. Det blev en mötesplats igen som det var i början på 1940-talet då en cykelreparatör hade sin verkstad där. Grannen Sölve kunde berätta att han som barn hörde folk prata om Stalin och Hitler och diskutera världsproblemen där inne. Det blev inte så mycket världspolitik i samtalen i söndags utan det mest dramatiska var att Maj-Britt hade mött ett stort vildsvin i kullabacken på morgonen.

35 personer kom och fikade och köpte väggalmanackor och vykort med motiv från bygden.
Nu är taket tätt igen och har även fått en stupränna på framsidan. Jag hade hjälp av Birgitta, Sölve och Lasse i allt arbetet.

Stänger vintern ute

Nu har jag satt dit alla innanfönster och klisterremsorna som enligt gammal sed sätts dit på alla springor för att slippa drag. Pappersremsorna som är förklistrade doppas i kallt vatten, man drar bort överflödigt vatten och sätter dit dem över springan.

Man kan tycka att en tunn pappersremsa inte skulle göra nån skillnad men det är faktiskt väldigt effektivt.

För krukväxter är det bra att inte ha så varmt på fönsterbrädan. De vill alltså slippa element under fönstren, vilket de gör här. Novemberkaktusarna stortrivs. De kommer med massor nya knoppar och lyser upp mörkret. Även orkidéerna är på gång med nya stänglar och knoppar.

Som helt ny

Äntligen har den fula gaveln fått en riktig make-over!

Den var så lappad och lagad och dålig i nerkanten att det inte kändes som nån bra idé att lappa den mera. Det enda vettiga var att byta panelen helt och hållet där.

Jag fick hjälp av 34:ans byggnadsvård. Huset är rejält timrat.

Det kunde ju ha funnits dolda skador under panelen men det var inte så farligt. Lite murket på nedersta stocken men det höggs bort och lagades.

En vindpapp sattes dit först och jag märkte direkt skillnad. Golvdraget i köket försvann. En läkt spikades på för att skapa en liten luftspalt bakom panelen och hindra alg och mögelpåväxt. Själva panelen är 25 mm tjock och 200 mm bred. Ny fotvattbräda av kärnfuru. Och en profilhyvlad locklist i samma stil som den gamla. Nya foder och under- och överstycken till fönstren.

Nu ska nog den panelen hålla resten av mitt liv och jag behöver inte längre skämmas över den fula gaveln. Till våren får jag måla en gång till.

Äppelplockning och höstgrävning

Det har varit ett par fantastiska höstdagar med värme och ingen blåst. Eftersom garagetaket skulle få vila idag och min kropp likaså (jag hade ont lite överallt efter att ha krupit och haft konstiga arbetsställningar på taket igår) var jag ju tvungen att hitta på något annat. Jag satsade på maglemeräppelträdet.

Förut har jag plockat ner så mycket jag når av äpplena Filippa.

De ska tillsammans med maglemer bli äppelmust. Så jag tror att jag har plockat ner 50 kg sammanlagt nu. Den minsta mängden för att få äpplena pressade.

Sen började jag gräva i det som jag tror har varit en rabatt förr i världen. Det finns i alla fall en stenkant mot det som då var en grusgång, numera gräs. Jag får väl gräva lite i taget och rensa bort alla ogräsrötter.

Jag satte dit några pioner för två år sen som jag hade med mig när jag flyttade. De blommor som finns kvar sen förut är ett stånd med betonika som nu ses vissna. En tuva med bredare blad som liknar daglilja men den har inte blommat. Höstastrar samt en rhododendron som förmodligen behöver vattnas mera eftersom knopparna har torkat.

Resten är gräs och diverse ogräs. Jag får väl planera vad jag ska plantera här eftersom den ligger norr om huset och inte får så mycket sol.

Rivning av garagetaket

Nu har arbetet med taket på smedjan/garaget satt igång. Jag började med sidan inåt trädgården.

En hel del av tegelpannorna var skadade. Det växte mycket lavar och alger på dem eftersom det förr växte en hög gran intill. Det hade väl gjort att fukten hållits kvar och så har de fryst sönder. Förmodligen är tegelpannorna ganska gamla. De är inte märkta med något fabrikat. Alla är lika stora men när man tittar på baksidan så ser man att det är två olika modeller. Min gissning är att en del av dem kommer från tegelbruket som låg ett par hundra meter härifrån. Det är väl ganska logiskt att man köpte det närproducerade.

Under läkten fanns takpapp. Men när jag kikade över nocken och lyfte på pannor där så såg jag att det inte fanns takpapp på den sidan. Jag räknade ut att eftersom en skorsten tagits bort då smedjan gjordes om till garage, så lades taket om då på den sidan och den fick också takpapp. Men det gjordes aldrig på sidan mot vägen. Där är också takbräderna sämre. Hur mycket jag får byta av dem där återstår att se. Det tar jag itu med nästa vecka. På den här avtäckta sidan var det ett par bräder som var dåliga i nedre delen.

Nu har den här sidan fått en presenning på sig. Jag får lägga takpapp och tegelpannor på båda sidor av taket samtidigt. I förrgår var jag i Skultorp och köpte 300 begagnade tegelpannor som jag hittat på Blocket. De ska jag lägga på ena sidan av taket och så plockar jag ihop de bästa av mina gamla pannor och lägger på den andra sidan.

Alla hus behöver kärlek

Det var länge sedan den fick lite kärlek: smedjan, garaget eller vad vi ska kalla den. Fick veta häromdagen att en tioåring i byn tycker det är ruggigt att gå förbi den där "boa". Rädd att nån gömmer sig därinne. Jag hoppas det ska bli förändring på det. En kompis till mig var på besök i somras och sa innan hon åkte att hon hoppades jag hade snyggat till det lilla huset nästa gång hon kom. Så jag hade inget val...

Det började som en smedja i början på 1900-talet. Första delen av 1940-talet var det en cykelreparatör som höll till där. Men så blev det garage och därmed försvann även eldstaden, ässjan, och skorstenen.

Jag kan inte annat än tycka det är charmigt med sina sneda fönster och allt. Marken har förmodligen sjunkit under åren och det har gjorts försök att rätta till det men det har inte lyckats så väl.

Färg brukar ju göra susen så därför har Birgitta och jag tagit oss an det. Det var lite murket här och var kring fönstren. Nu har vi inte anlitat anställd hantverkare utan fixat till det lite med bistånd från grannarna.

Fönstren krävde en hel del kitt, några nya glasrutor och beslag och färg. Grannen Sölve bistod oss med hjälp på den fronten. Han kunde plocka fram fönsterrutor ur sitt förråd och göra nya beslag.

Dörrarna var lappade med masonit längs ner. Den var dålig, men jag hittade nya i verkstan. Det fanns flera lager färg på dörrarna men jag bestämde mig för en mörkt brun linoljefärg.

 

Nu är det taket kvar att ta itu med. Det är det enda taket av alla husen på tomten som inte fått någon översyn de senaste tio åren. Och det ser inte bra ut. Bara att börja plocka ner tegelpannorna.

Fri sikt och mycket bränsle

Som jag skrev den 7 augusti hade en granne börjat fälla dungen med stora alar på andra sidan vägen från mitt hus sett. Träden skymde sikten för mig en hel del.

Nu är det sista trädet nedtaget och jag har fri sikt.

Dessutom har det resulterat i värme åt mig för flera år framåt. Idag har vi klyvt och staplat den sista vedpinnen.

Grinden tillbaka på sin plats

 Hur länge höll man på med att färglägga foton? Kanske tills färgbilder blev mera vanliga. Men minst 50 år måste den här tavlan vara och kanske 60 också. Det betyder att grinden är minst lika gammal och mer.

Efter att ha stått flera år i ett mörkt hörn i verkstan, blev den återupptäckt av mig som var jätteglad över att den fanns kvar. Den bars ut i ljuset och fick först tvättas av ordentligt.

Även om den såg välbevarad ut, märkte jag att nedre brädan och ena kanten var murken. De behövde bytas ut.

Jag anlitade Roland som jobbat som möbelsnickare och är allmänt praktisk. Han tog loss de murkna och så följdes vi åt till XL-bygg. Problemet var att de murkna plankorna var 50 mm tjocka. Standardmåtten numera är 45 mm. Men när vi frågade hur vi skulle lösa det, visade det sig att det fanns lärkträ som blivit över från en annan beställning. Dessa var 50 mm! Bättre träslag kan man ju inte ha om man vill att det ska hålla länge.

Så fortsatte arbetet med att skrapa och slipa och till sist måla med vit linoljefärg.

Grindstolparna målades med grå betongfärg och järnkanterna blev faluröda med hjälp av linoljefärg. Nu är grinden där den ska vara och kommer att pryda sin plats i många år till.