Han gick men han kom tillbaka

Det har varit två oroliga dygn. I onsdagsmorse släppte jag ut Ceasar för han vill följa med de andra två. Det är inte ofta han är ute. När han varit det har det hänt att han varit ute över natten men alltid varit tillbaka på morgonen. Men i går morse var han fortfarande inte där, trots att jag bäddat buren och ställt ut den.

Jag började mer och mer fundera på var han var. Vad hade hänt? Var han påkörd? Hade något skrämt honom så han inte hittade hem? Satt han i ett träd och inte vågade sig ner? Hade örnen tagit honom? Var han skadad? Jag anklagade mig själv för att jag släppt ut honom i det här vädret. Gång på gång tittade jag ut. Han har ju inte lärt sig att jama högljutt eller riva på dörren när han vill in.

Idag delade jag ut lappar i brevlådorna i omgivningarna och efterlyste honom. Kanske var det dom som gav resultat. Det kan vara någon som släppte av honom här i kväll. När jag nästan gett upp och ställde in mig på att han var borta, så gnällde Sigge vid ytterdörren.Och där var han! Sprang genast till matskålen men verkade inte ha farit illa.

Nu vill inte Sigge låta honom vara ifred. Jag tror de båda kommer sova bra i natt. Jag också!