Nu har jag lagt grunden för ett eget rosarium här hemma. Varför behöva åka till stan för att titta på rosenprakt? Rosor, klematis och pioner hör till mina favoritblommor. Rosorna ska helst vara klättrande och ta plats.
Det är ju en otrolig lera här i byn. Den är visserligen näringsrik och bra men när den inte är tillräckligt dränerad utan vattnet blir stående så är det mindre positivt. De flesta växter riskerar att få syrebrist kring rötterna och helt enkelt drunkna.
Gräsplätten mellan mitt hus och jordkällaren ligger lågt och där blir vatten gärna stående när det regnar mycket. Eftersom jag inte prioriterar att ta dit en grävskopa och gräva upp alltihop för att lägga dit grus och dränera, så satsar jag istället på pallkragar. Visserligen kan rosrötterna gå flera meter ner i marken men jag tänker mig att en upphöjd bädd ändå kan rädda växterna.
De har fått god jord och en spalje av armeringsnät att klättra på så nu är det bara att växa. I trädgårdstidningar rekommenderas att inreda trädgården som flera rum där man inte ser allt på en gång utan får upptäcka det ena efter det andra. Så det här är ett försök till rum där man kan sitta i skugga när solen är som hetast. Just nu är det blomsterbönorna som dominerar men de är ettåriga så nästa år kan jag styra lite mer vad jag vill ska växa var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar