Inte längre på skuggsidan

Under två, tre månader varje år lever jag i skuggan. Solen står då så lågt att den inte når över grannens hus och kullen på min baksida. Men så här års nås jag än en gång av solens strålar. Visserligen tar det lite längre tid för marken att tina än i andra delar av byn men det finns ändå hopp om att våren är i antågande även detta år.

Nu gäller det att ta vara på stunderna och ta med sig kaffemuggen ut.

Även om det är fruset fortfarande så finns det liv. Vitlöken satte jag i höstas och den hann växa en del. Den ska skördas i juli-augusti.

Skogslöken (kajp) är också på gång. Den skördas redan i april och blir god soppa då. Jag har ju spridit ut dess bulber tillsammans med sparrisen så i år blir det nog ganska mycket. En del finns kvar på det ursprungliga stället i gräsmattan och blomrabatten.

 Timjan är fortfarande fin. Borde gå att skörda nu.
Jag är också glad att rådjur och älgar har låtit rhododendronknopparna vara i fred.