Vem har flest växtarter i sin gräsmatta?

Min trädgård präglas inte av någon perfektionism. Det är meningen att det ska vara en plats för njutning och att det ska finnas både matnyttigt, vackra blommor och alla möjliga slags djur. Visst finns det mycket jobb om jag vill och jag njuter också av att genomföra olika idéer och projekt men tanken är aldrig att den ska bli perfekt. Tvärtom präglas den av biologisk mångfald.

Som fågelskådare har jag tomtkryssat, alltså noterat vilka fåglar jag kan se i eller från min tomt. Nu funderar jag på att tomtkryssa vilda växter. Jag tror att jag skulle få ihop flera hundra arter. De flesta fanns här när jag flyttade hit. Andra har jag infört, som ramslöken. Floran är inte min starkaste sida. Jag brukar fråga min syster om vad de heter, men det finns förstås möjlighet att lära sig mer.

Jag far inte illa av maskrosor, groblad, bellis, humleblomster, svalört, brunört, smörblommor med mera i gräsmattan. Tvärtom är det väldigt vackert när det blommar och älskas av bin och humlor.

Det enda jag försöker begränsa är skräppa eftersom de har stora blad och förökar sig våldsamt om de får fröa av sig. På våren är det massor av scilla, vårstjärna, vårlök, vitsippor och i år upptäckte jag även luktviol i gräsmattan.

I rabatterna försöker jag begränsa kirskål, maskrosor och knölklocka. I mån av tid och ork repar jag ibland gräs på ställen där inte gräsklippare och trimmer kommer åt. Snart rasslar det inte om grusgången längre för att hålla den ren anser jag vara ett evighetsjobb. Ättika kan jag möjligtvis använda mellan plattorna framför entrén.

Jag älskar min trädgård därför att den är ute på landet med all sin vilda flora. Den har hela tiden utvecklingsmöjligheter. Andra får gärna titta på det jag gör men ingen ska få ångest över att de inte hinner med ogräset när de ser min.